Maskiner: Dyr eller billig? En "duktig" polerare gör jobbet med det han får i händerna och det håller troligtvis de flesta begåvade polerare med om, tiden och tillvägagångssätt däremot kommer kräva erfarenhet för att effektivisera. Jag skolades på en roterande Hitatchi, och idag äger jag ett flertal maskiner från FLEX som jag aldrig går ifrån, mest för att jag inte har råd att leka med "billigare" maskiner. Sista meningen kan jag skriva en bok om, så det tar vi sen..
Kemikalier: Kom igen, att följa ett system är givet, men allt handlar ju om din ambition och krav på resultat. Är du ny är det bara välja vilken etikett som ser coolast ut på hyllan och sätta igång, du märker ganska snart vilken karaktär just du trivs med och om ditt resultat inte blev som du tänkt. Övning ger färdighet, men inte minst erfarenhet. Välj en linje och kör, men ta inte pappas ögonsten som förstaobjekt. Erfarenheten är viktigare än resultatet innan du förstår processen.
Metod: Handen på hjärtat så är man relativt obegåvad om man 2015 och med tillgång till youtube, samt har ett intresse för polering lyckas sabba nåt så pass att det är bortom räddning. Lite känsla för polering, en plan och tålamod, så bör bilen iaf bli blank. 37 bilar senare blir resultatet bättre och din syn på det du gjorde första gången har förmodligen ändrats,
Det jag vill säga är att alldeles för många "nybörjare" fokuserar på helt fel saker. Låna/köp en maskin, ta en enstegsraket och se om polarens bil blir blank. Det blir så mycket roligare så. Sen kan du sikta på processer och andra nörderier som proffs ägnar sig åt, men alla började vi någonstans. Frågor på det?
.
